Årskurs 4-6

Klimatet

Vad händer egentligen med klimatet?… Vi reder ut begreppen i en kortkurs på fyra arbetspass om Klimatet.

Inledning

Det här är en kortkurs om klimatet, klimatförändringar och vad vi faktiskt kan göra för skillnad! Vi står tillsammans, barn och vuxna, mitt i det stora uppdraget att bygga en mer hållbar värld och då är det viktigt att få lite fördjupad koll på just de här frågorna. Klimatförändringarna är vår tids största utmaning, en ödesfråga för mänskligheten helt enkelt. Hur närmar man sig det med barn? Hur ger man dem fakta utan att skrämma? För det handlar ju i allra högsta grad om deras framtid och framtiden är ju så mycket lättare att hänge sig åt om man känner hopp.

Lärare har en unik kompetens att lyckas föra “större” samtal där många röster på olika vis får chans att höras och tankar möjlighet att utvecklas. Vi hoppas att den här specialutgåvan kring Klimatet, som är en del av det större läromedlet Spillosoferna, ska få bli ett stöd. Där barnens tankar, erfarenheter och frågor är utgångspunkten, men där kopplingen finns till det större komplexa sammanhangen kring hur vi kan bygga en mer hållbar värld tillsammans. Strävan är att ge barnen tillgång till varandras erfarenheter med hjälp av många olika tillvägagångssätt och infallsvinklar.

Den här specialutgåvan om klimatet, som kallas En kortkurs i klimatet, vill skapa hopp och handlingskraft. Kortkursen är uppbyggd i tre steg (men löper över fyra pass):

  • Arbetspass 1: Lär dig mer! 

Fakta om skillnaden på väder och klimat, om växthuseffekten, förstärkt växthuseffekt och så vidare. Det vill säga en grundförståelse för vad det hela handlar om.

  • Arbetspass 2-3: Inspireras av goda exempel! 

För att känna hopp behöver vi se goda exempel runt vår jord på att människor försöker lösa problemet och att lösningarna också verkar lockande. Det är jätteviktigt för barn och unga att se att det finns vuxna som tar ansvar och jobbar för en positiv utveckling!

  • Arbetspass 4: Tänk och gör själv! 

Efter att ha tagit till sig fakta och fått inspireras av andra är det viktigt att känna att man får vara med och göra. Tillsammans med andra kan vi ju verkligen göra skillnad och bidra till att bromsa klimatförändringarna.

Detta upplägg bygger på ett inspirerande möte mellan klimatforskaren Torbjörn Skytt och spilliristorna som ni får ta del av i det första arbetspasset. Inför varje arbetspass finns en kort inledande text kring innehåll för passet och vad du behöver förbereda. Se det som ett stöd för att att forma och utveckla just din undervisning, inte som en mall du behöver följa till punkt och pricka.

Precis som vi vuxna har barnen olika förkunskaper och engagemang kring klimatfrågan. Det är viktigt att du som lärare är lyhörd för barnens olika frågor och funderingar. Kanske har ni redan hunnit ta upp delar av innehållet i er övriga undervisning, då blir detta ett lysande tillfälle att befästa den kunskapen och att ytterligare få bredda perspektiven.

Förbered kortkursen genom att läsa in dig via fakta-fliken och titta igenom arbetspassen.

Tips:

Barnens tankar behöver kunna sparas under processen, använd gärna en skärmvägg, tavlan eller väggarna i klassrummet.

För er som redan är spillosofer:

Eftersom detta är en specialutgåva som går ut kostnadsfritt till alla klassrum i Sverige omnämns barnen här för just barn, inte spillosofer. Men självklart, om ni redan är spillosofer, så använd högkvarteret och begreppen precis som vanligt! Ni har ju redan allt ni kan behöva även under denna “utmaning”.

För er som vill bli Spillosofer:

Vi hoppas att detta arbetssätt gett mersmak och att du och de barn du har omkring dig ser ett behov av att fortsätta tänka kring hållbar utveckling ur olika perspektiv tillsammans. Läs mer om spillosofer och hur ni kan gå vidare på www.spillosoferna.se/om

Tips till dig som lärare:

På Facebook finns gruppen Spillosoferna - ett läromedel om de globala målen. Det är en grupp där lärare som arbetar med Spillosoferna kan dela tankar, erfarenheter, inspirera och inspireras med och av varandra. Välkommen att gå med.

Utvärdering: Era erfarenheter är värdefulla för oss som skapar Spillosoferna. När ni är färdiga med arbetet, gå gärna in på länken och skicka in din utvärdering till oss! Utvärdering Klimatet

13 Bekämpa klimatförändringar
Klimatet och mål 13

Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer.

Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer.

Effekterna är redan nu synliga och kommer att bli katastrofala såvida vi inte agerar nu. Genom utbildning, innovation och efterlevnad av våra klimatförpliktelser kan vi göra nödvändiga förändringar för att skydda planeten. Dessa förändringar ger också stora möjligheter att modernisera vår infrastruktur som kommer att skapa nya arbetstillfällen och främja välstånd över hela världen.

Fakta

Fakta till dig som lärare

Inför arbetspassen

Introduktion

Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom och titta på i samband med att du förbereder dig. All fakta inför denna kortkurs om klimatet är hämtat från etablerade källor som Globala målen, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, SMHI, Fossilfritt Sverige (Regeringskansliet) och UR.

Det finns ett överflöd av information om klimat, klimatförändringar, dystopiska framtidsbilder och hoppfulla berättelser om möjliga lösningar. Konsensus idag är att klimatförändringarna är ett faktum och att vi både måste begränsa den fortsatta uppvärmningen och anpassa oss till ett varmare klimat.

Kanske är detta ett område som du redan har en bred kunskap kring eller så är det ett område som du endast har en vag uppfattning om. Bygg vidare utifrån din kunskapsnivå. Vi rekommenderar dock alla att se en halvtimmes föreläsning från UR Samtidens Klimatfestival 2020 med rubriken Klimatförändring - allvarlig men inte hopplös. Alasdair Skelton, professor vid institutionen för geologiska vetenskaper, beskriver tydligt hur klimatet fungerar och hur vi vet att den pågående globala uppvärmningen sker. Han diskuterar också orsakerna till global uppvärmning och hur mycket varmare det kommer att bli i framtiden. Men han talar också om lösningar. Vad kan forskare, individer och ett samhälle göra?

Se filmen:

UR Samtiden - Klimatfestival - 2020: Klimatförändring - allvarligt men inte hopplöst, 34 min

För fördjupning:

Filmen En varmare värld från SMHI beskriver också tydligt skillnaden på klimat och väder, klimatets förändringar över tid, människans påverkan och varför vi skulle behöva ha nollutsläpp av koldioxid från mänsklig aktivitet 2050. 12 min

Spela En varmare värld En varmare värld

Sverige har med bred politisk enighet klubbat igenom en klimatlag som slår fast att senast år 2045 ska Sverige inte ha några ”nettoutsläpp ” av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå ”negativa utsläpp ”. Läs mer om hur Klimatlagen fungerar på Naturskyddsföreningens hemsida.

Fossilfritt Sverige, en del av Regeringskansliet, är den myndighet som är satt att leda Sveriges arbete att bli fossilfritt 2045. Svante Axelsson är nationell samordnare och han är optimistisk till möjligheterna att Sverige kommer att klara av sitt mål. Företagen, som är en viktig länk för att minska koldioxidutsläppen har förstått att om de ska överleva in i framtiden så måste de ställa om. Vill man känna hopp och pepp så är det alltid uppmuntrande att lyssna på Svante, tidigare generalsekreterare för Naturskyddsföreningen. Följande föredrag är hämtat från en konferens med Konsumentföreningen i Stockholm 2019. 25 min

Spela Ett hoppfullt perspektiv på framtiden, Svante Axelsson Ett hoppfullt perspektiv på framtiden, Svante Axelsson

För ytterligare fördjupning, se följande länkar:

Fossilfritt Sverige hemsida

Faktablad Fossilfritt Sverige

Om Parisavtalet

ICCP, sammanfattning WWF och råd vad vi själva kan göra

Naturskyddsföreningen om klimatet

Klimatkris, klimatnödläge och klimaträttvisa - om en ökad rapportering 2019

Arbetspass

Fakta om klimat & klimatförändringar

Vi reder ut begreppen och försöker förstå vad det hela handlar om

Arbetspass 1 60 min

Introduktion

I det inledande passet får ni möta spilliristorna och klimatforskaren Torbjörn Skytt som funderar över det här med klimat. Vad menar man egentligen när man pratar om klimatet? Och vad kan man göra för skillnad?

Utifrån Torbjörns tankar gör spilliristorna en sammanfattning i tre tips som ni kommer att följa under kortkursens fyra arbetspass.

Påbörja ert gemensamma samtal i klassrummet genom att skapa en bild av just era tankar och funderingar om klimatet, i form av tankekartor. Det blir den grund ni sedan tar avstamp från under kommande pass och också sedan landar tillbaka till med nya insikter, kunskaper och breddad förståelse.

Ta er därefter an spilliristornas första tips genom ett antal filmer och reflektionsfrågor och enkla övningar kring klimat, väder, växthuseffekten och klimatförändringar.

Ett enkelt sätt att “ladda klassrummet” inför kortkursen kring klimat och klimatförändringar kan vara att lyfta in en jordglob och lägga en filt över.

Gör så här

  1. Tankekarta om klimatet

    Inled med att ta reda på vilken kunskap kring klimat och klimatförändringar som redan finns hos barnen. Det är bra om det blir synligt för alla och att tankarna går att spara och återkomma till.

    Gör till exempel en stor gemensam tankekarta på tavla eller skärmvägg. Skriv ordet KLIMAT stort i mitten och fråga klassen vad de tänker när de hör det ordet. Skriv upp allt som kommer upp, runt ordet KLIMAT. Skriv ord/korta meningar eller rita symboler.

    Sammanfatta kort vad ni tillsammans vet/hört/känner till med hjälp av tankekartan. Om det uppkommit en övervikt av saker som är tunga och som känns lite hopplösa (plast i haven, fler oväder osv) så försök att fånga det allvaret. Det är ju på riktigt. Samtidigt som det är viktigt att betona att fokus i denna kortkurs kommer att ligga på alla bra saker som görs för att försöka förbättra läget. Och att det finns många saker som vi kan göra själva och tillsammans.

    Till dig som pedagog

    En tankekarta, mindmap, är ett bra och enkelt verktyg för att synliggöra mångas tankar. Därför är det svenska ordet så bra, tanke-karta = en karta över våra gemensamma tankar om ett specifikt område. Tankekartor som görs enskilt eller i mindre grupper är också ett bra första steg innan man tänker alla tillsammans.

  2. Film från spilliristorna

    Se film från spilliristorna när de möter klimatforskaren Torbjörn Skytt.

    Spela Kortkurs om klimatet! Kortkurs om klimatet!

    Läs faktarutan om Forskar-Torbjörn tillsammans: (finns för utskrift)

    Berätta för klassen att ni under de kommande arbetspassen kommer att utgå från spilliristornas tre tips:

    • Lär dig mer!
    • Inspireras av goda exempel!
    • Tänk och gör själv!

    Sätt upp alla tre tipsen på skärmväggen direkt. Finns för utskrift.

  3. Spilliristornas första tips - lär dig mer

    Dags att göra det första som spilliristorna tyckte att vi skulle göra, nämligen att fylla på med fakta och förstå lite mer om hur det hänger ihop.

    Faktadelen, alltså det vi ska lära oss mer kring, är indelad i tre delar:

    Del 1. Klimat och väder

    Del 2. Växthuseffekten

    Del 3. Klimatförändringar

  4. Del 1. Fakta om klimat och väder

    Se filmen Väder & Klimat - vad är skillnaden? 4,14 min från Snabb Fakta

    Spela VÄDER & KLIMAT - VAD ÄR SKILLNADEN? VÄDER & KLIMAT - VAD ÄR SKILLNADEN?

    Reflektera tillsammans utifrån filmen. Ett sätt att göra det på är att alla först får svara på frågorna två och två, för att därefter göra korta nedslag i helklass. Ställ frågor såsom:

    • Visste du att det var en skillnad mellan väder och klimat?
    • Vad är skillnaden mellan väder och klimat? Vad kommer ni ihåg?
    • Har du någon gång hört t ex dina mor- eller farföräldrar säga saker som “när jag var liten var det alltid snö på vintern” och så vidare. Eller vad har du hört?

    Utmaning att ta med hem:

    Fråga era föräldrar och släktingar där hemma om och hur de upplever att klimatet har förändrats sedan de var barn.

  5. Del 2 - Växthuseffekten

    Se filmen Vad menas med växthuseffekten? 2,58 min från ILT Inläsningstjänst

    Spela Vad menas med växthuseffekten? Vad menas med växthuseffekten?

    Reflektera tillsammans genom att på något vis repetera vad den naturliga växthuseffekten är, använd tavla eller jordglob. Skulle barnen kunna förklara det med hjälp av en jordglob och ett tunt lakan? Tänk att lakanet är atmosfären.

    Fortsätt att reflektera kring problemet idag med förstärkt växthuseffekt. Vad händer om barnen får en filt istället för ett lakan?

    Några barn i taget kan testa att lägga sig utan täcke, med ett tunt lakan och slutligen under en filt. Kan de känna skillnaden? Kan de känna växthuseffekten?

  6. Del 3 - Klimatförändringar

    Sista steget är att titta lite mer på vad det är som förändras med en förstärkt växthuseffekt, global uppvärmning. Förändringar som vi vill vara med och bromsa.

    Beroende på vad som ni skrev ner på er tankekarta inledningsvis, kan det vara lämpligt att inleda denna sista punkt med att titta tillbaka på den. Lyfte barnen flera saker som har med klimatförändringar att göra?

    Vad händer om ni skriver till FÖRÄNDRINGAR efter ordet KLIMAT i tankekartan. Vad vet klassen då?

    Se filmen Klimatförändringar, 4.04 min från Studi.se

    Spela Klimatförändringar (Biologi) - Studi.se Klimatförändringar (Biologi) - Studi.se

    Till dig som pedagog

    I det centrala innehållet för åk 4-6 i biologi, fysik, kemi och geografi lyfts olika perspektiv på energi, fotosyntesen, kolets kretslopp, fossila bränslen kontra fossilfria förnyelsebara bränslen och så vidare. Den kunskapen är en viktig del av förståelsen för hur kretsloppet fungerar och varför vi måste minska vårt användande av fossila bränslen. Så beroende på hur mycket ni har arbetat med detta tidigare är detta antingen ett ypperligt tillfälle att repetera eller att djupdyka ytterligare. Nedan följer en mycket kort beskrivning av Fossila bränslen och Förnybara energikällor om du vill dela det helt kort med spillosoferna nu. Men för övrigt får vi hänvisa till övriga läromedel ni har med faktakunskap om ovan nämnda begrepp. Ett perfekt läge för dig som NO-lärare eller för en sådan kollega att få glänsa! Det finns så oerhört mycket klokt och bra att lära sig här.

  7. Fossila bränslen

    Fossila bränslen är kol, olja och naturgas och de är rester av döda växter och djur som fanns på jorden för ca 300 miljoner år sedan. När de dog blev de övertäckta av sand och lera vilket hindrade en normal nedbrytning och idag har de här resterna av döda växter och djur bildat fossila bränslen som finns långt nere i marken och i havets botten. När vi tar upp de och förbränner de frigörs en stor mängd koldioxid som annars skulle ligga lagrad i marken och inte påverka vår växthuseffekt.

    Förnybara energikällor

    Förnybara energikällor är energikällor som kan förnya sig inom en mänsklig livslängd och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. De flesta förnybara energikällor, som vind-, vatten- och bioenergi, härrör ursprungligen från energi från solen, ett undantag är tidvattnet som får sin energi från dragningskraften från månen. Dessa energikällor kan omvandlas till el eller till drivmedel dvs biobränslen.

    Omställning från fossilt till fossilfritt

    Omställning är ett begrepp som upprepas ofta och det kan vara bra för spillsoferna att ha förstått att man då menar just omställning från att vara beroende av fossila bränslen till att bli fossilfria.

  8. Sammanfatta och kika framåt mot nästa steg i kortkursen om Klimatet

    Sammanfatta faktadelen tillsammans. Du kan till exempel utgå från frågor som:

    • Vad vet ni nu?
    • Vilka följdfrågor väcks?
    • Finns det saker som skrämmer er?
    • Är detta något ni pratar om hemma?
    • Vad vill ni undersöka vidare?
    • Vilka lösningar på klimatförändringarna känner ni till?

    Till dig som pedagog

    Det är viktigt att inte överge barnen i en jobbig känsla efter detta arbetspass, utan försök avrunda i känslan av “YES så bra att vi har två arbetspass till med fokus på allt bra som görs och vad vi själva kan göra för att göra positiv skillnad”. Att visa på möjligheter är ett sätt att vara en vuxen som är med och tar ansvar. Var också lyhörd om det är något barn som behöver prata mer.

  9. Förslag på extraövningar om ni vill jobba mer fördjupat

    • Klassen kan göra egna stora egna faktablad att ha i klassrummet som illustrerar till exempel växthuseffekt och förstärkt växthuseffekt. Faktabladen kan göras i valfritt material, som collage eller med hjälp av tusch eller målarfärger.

    • Klassen kan göra en egen klimatminnesundersökning genom ett mycket enkelt formulär som skickas hem till alla föräldrar på skolan eller i klassen. Frågorna kan vara: Vad minns du om dina vintrar när du var barn? Upplever du att det är en skillnad mot idag? Har du fler minnen som handlar om ett förändrat klimat?

    Dessa svar får sedan följas upp i högkvarteret.

    • Vill klassen lära sig mer om klimatförändringar och klimatanpassningar kan de spela SMHI:s pedagogiska spel Klimatanpassningsspelet. Där får man både mer kunskap om de klimatförändringar som sker och hur en klimatanpassning kan göras för att minska skador och samtidigt hjälpa till att uppnå fler av de globala målen.

    Klimatanpassningsspelet

Förberedelser

  • Ställ i ordning skärmvägg eller den plats du valt som gemensam dokumentationsplats
  • Plocka eventuellt fram jordglob och filt
  • Förbered för att kunna se på film, bilder och lyssna på musik
  • Förbered för att kunna göra en stor tankekarta tillsammans eller i mindre grupper
  • Skriv ut spilliristornas tre tips eller möjliggör för att visa dem digitalt.

Material

Globala målen och ett hoppfullt exempel

Vi försöker få syn på bra saker som görs för att minska klimatförändringarna

Arbetspass 2 60 min

Introduktion

I arbetspass två och tre ligger fokus på att lyfta blicken från krassa fakta och skrämmande konsekvenser av klimatförändringar, till att få syn på en mer hoppfull och ljus horisont. Båda arbetspassen utgår från Spilliristornas andra tips:

Spana in goda exempel som du kan inspireras av!

Att få syn på allt bra som händer och görs lugnar och väcker hopp. När vi ser att andra verkligen jobbar på får vi motivation att själva både våga och vilja göra.

Målet är att barnen ska bli engagerade och få energi, hopp och handlingskraft.

Allvaret blir en klangbotten, men hoppet och kreativiteten blir motorn framåt.

Ni börjar med att ta reda på vad de Globala målen säger om klimatet. Därefter får ni dyka in i ett hoppfullt exempel, The ocean cleanup, ett idé som har för avsikt att tömma världshaven på plast och stoppa tillströmningen av ny plast.

Gör så här

  1. Vad säger de Globala målen?

    Vi har ju vår gemensamma plan att utgå från när det handlar om hur vi kan leva mer hållbart på planeten jorden och självklart finns det ett mål för klimatet. Visa mål 13.

    Se tillsammans filmen från serien Globala målen i sikte, UR Play, avsnitt 13 - Bekämpa klimatförändringar, 4 min.

    Reflektion:

    Vilka var de fyra förslagen på saker vi själva kunde göra?

  2. Spilliristornas andra tips - att få syn på allt bra som händer och görs

    Koppla tillbaka till arbetspass ett och filmen om mål 13, det är enkelt att och konstatera att vi måste hejda klimatförändringarna. Och vi måste göra det tillsammans. Men det är lätt att känna sig lite modfälld och då är det varken roligt eller lätt att göra saker. Kommer ni ihåg spilliristornas andra tips för att få just hopp och inspiration?

    Om ni vill kan ni självklart se filmen med Forskar-Torbjörn och spilliristorna igen:

    FILM

  3. Boylan Slat och The ocean cleanup - ett makalöst fint exempel på att det går att göra skillnad

    Några av barnen kan säkert ha lyft “plast i haven” som ett problem som egentligen inte har med klimatet att göra, men som ändå har med hela vårt sätt att leva och konsumera att göra. Så det hänger ju ihop.

    Visa bilden på Boylan Slat och berätta kort hans story och se några korta filmer om hans oförtröttliga arbete för att rensa haven på plast. Filmerna är på engelska, men de är ganska lätta att översätta och bilderna visar tydligt vad det handlar om.

    Boylan Slat kommer från Nederländerna. När han var 18 år tog han dykarcertifikat. Det han såg under vattnet var mer plast än fiskar. Såklart kände han sig besviken. Men eftersom han alltid sedan han var liten hade varit en "maker", en uppfinnare, en som hittade lösningar på problem han såg omkring sig, så tänkte han, varför måste det se ut så här? Hur kan vi få bort plasten från haven? Han började klura på ett system för att städa haven helt enkelt. Han står bakom idén Ocean Cleanup. Nu några år senare håller idén på att förverkligas på global nivå i världens floder och i världshaven.

    Det finns massor av filmer om Boylan och projektet på Youtube, tyvärr inga på svenska. Men de är väldigt tydliga i sitt bildspråk så med lätt stödöversättning är det enkelt att inspireras och greppa principen.

    De har en egen kanal på Youtube, The ocean Cleanup och eftersom detta pågår just nu, så kan ni med fördel kolla in vad de senaste uppdateringarna handlar om.

    Nedan har vi plockat ut några filmer som beskriver de viktigaste delarna. I detta klipp får man möta Boylan där han är med och förklarar sin stora idé. 1, 30 min

    Spela World's Largest Ocean Plastic Garbage Cleaning System - "The Ocean Cleanup" World's Largest Ocean Plastic Garbage Cleaning System  - "The Ocean Cleanup"

    En stor del av plasten som hamnar i haven kommer via världens alla floder och nu finns en lösning som kan skalas upp och användas över hela världen. Och den kombinerar många smarta lösningar, som solenergi, återvinning och lokal samverkan. The Interceptor 2, 10 min

    Spela Explaining the Interceptor | Cleaning Rivers | The Ocean Cleanup Explaining the Interceptor | Cleaning Rivers | The Ocean Cleanup

    Följande klipp är från när The Interceptor för första gången rullade på riktigt i augusti 2020, på floden Rio Ozama i Dominikanska. Wow på den! 2, 10 min

    Spela Starting Interceptor 004 | Key Moment | Cleaning Dominican Republic’s Rio Ozama | The Ocean Cleanup Starting Interceptor 004 | Key Moment | Cleaning Dominican Republic’s Rio Ozama | The Ocean Cleanup

    Reflektion:

    • Vad tänker barnen om det de sett?
    • Hur bra låter inte det här!?

  4. Vad skulle kunna tillverkas av plasten som plockas ur havet?

    Häll ut en påse med plaståtervinning väl synligt för hela klassen.

    The Ocean Cleanup har som ett mål att de ska tillverka produkter av plasten de plockar upp.

    Kolla in:

    First products made of verified ocean plastic

    Ännu finns inte någon färdig produkt.

    Låt barnen spåna/skissa fram egna förslag tillsammans i mindre grupper:

    • Vad tänker grupperna att de skulle kunna hitta på?
    • Man kan ju t ex smälta ner all plast och formgjuta, platta, omforma till, till exempel… Ja vadå?
  5. Avrunda med att titta framåt på nästa arbetspass

    Då kommer ni att få ta del av vad världens ledare och länder gör för klimatet, vad Sverige har för ambition och ni kommer att få titta närmare på fler goda exempel.

Förberedelser

  • Ställ i ordning skärmvägg eller den plats du valt som gemensam dokumentationsplats
  • Förbered för att kunna se på film
  • Ta med en kasse med blandad plaståtervinning

Material

Vad görs i världen och fler goda exempel

Vi försöker ta reda på vad som sker runt om i världen

Arbetspass 3 60 min

Introduktion

I arbetspass tre ligger fokus på att fortsätta titta på goda exempel för att inspireras till egen handling.

Passet inleds med en liten kortintroduktion till vad världens ledare gör (och inte gör), vad Parisavtalet är, vad Sverige gör och så vidare. Till hjälp har du som lärare en powerpoint och ett berättarstöd.

Därefter får barnen dyka in i fler goda konkreta exempel i helgrupp eller i mindre grupper.

Samtliga goda exempel är hämtade från olika företag och det är viktigt att ha med sig att deras syfte är att sälja in en idé. De berättar om sig själva med stolthet och självklarhet. Samtidigt är dessa företagare modiga innovatörer som vill höras och synas eftersom de vill göra något som gör positiv skillnad. Förhoppningsvis kommer de att smitta av sig och få andra företag att också vilja förbättra sig och företagen har en stor potential att springa snabbare än politiken idag. Många företag har förstått att fossilfritt och hållbart är det enda möjliga för att överleva in i framtiden.

Gör så här

  1. Vad görs av världens ledare?

    Utgå från powerpointpresentationen som finns att ladda ned i materialmappen för att kort beskriva för spillosoferna om vad som görs på global nivå och i Sverige på nationell nivå. Som stöd finns ett bildmanus till dig som lärare, utskriftsbart i materialmappen.

  2. Konkreta positiva exempel

    Dags för barnen att få ta del av fler exempel på positiva förändringar som händer och bra grejer som görs som faktiskt i förlängningen minskar negativ klimatpåverkan.

    De exempel som följer nedan är hämtade från ett antal olika företag från vitt skilda branscher. De berättar om sina verksamheter utifrån ett slags säljperspektiv. Det kan vara bra att veta. Samtidigt är dessa företagare modiga innovatörer som vill höras och synas eftersom de vill göra något som gör positiv skillnad. Förhoppningsvis kommer de att smitta av sig och få andra företag att också vilja förbättra sig. Välj de exempel ni tycker verkar mest spännande och letar man lite finns det så många fler. Och fler och fler blir det för varje dag.

    Denna del kan ni lägga upp på valfritt sätt utifrån din grupp och era omständigheter:

    • Helklass - titta på tre goda exempel tillsammans och diskutera på vilket vis dessa exempel kommer att göra positiv skillnad för klimatet. Finns det även andra vinster? Ser ni andra fler saker som de skulle kunna tänka till kring för att bli så hållbara som möjligt?
    • Mindre grupper - låt varje grupp se samma filmer, tre goda exempel, men föra samtalet i den mindre gruppen istället för alla tillsammans. Använd samma frågor som ovan.
    • Mindre grupper - varje grupp får varsitt exempel som de tittar på och fördjupar sig lite i. Låt dem därefter presentera sitt exempel för hela gruppen.

    1. Sverige skapar världens bästa batterifabrik!

    Några av er har säker hört att det är bra att ställa om till elbilar och så vidare men samtidigt att det inte är så bra med alla batterier som tillverkas. Batterier tillverkas ofta i länder  med dåliga arbetsförhållanden och med stor negativ påverkan på närmiljön. Då är det här ett spännande exempel från Skellefteå i Sverige.

    Se filmen Northvolt ska bygga världens mest miljövänliga batterier, 1,16 min

    Spela Northvolt ska bygga världens mest miljövänliga batterier Northvolt ska bygga världens mest miljövänliga batterier

    Kolla in deras hemsida:

    northvoltett.skelleftea.se

    2. Världens bästa etanolproduktion i Norrköping

    När vi inte längre ska köra med diesel eller bensin, vad finns det då för fler alternativ än el? I Norrköping händer det spännande grejer av vanliga grödor.

    Se filmen Agroetanol Cleanpower 95, 1,33 min

    Spela Agroetanol Cleanpower 95 Agroetanol Cleanpower 95

    Kolla in deras hemsida:

    lantmannenagroetanol.se

    3. Plast av alger

    Plast är ju en väldigt bra produkt om den inte var så dålig. James Dyson är en ung ingenjör som lyckats tillverka plast av alger som går att kompostera, det vill säga plasten bryts ner till biologiskt material igen och kan återgå till det naturliga kretsloppet. Filmen och hemsidan är på engelska, men idéen är så fiffig, så se det som finfin träning i engelska.

    Se filmen Marina Tex - a bioplastic made from fishwaste 2,53 min

    Spela MarinaTex - a bioplastic made from fish waste MarinaTex - a bioplastic made from fish waste

    Kolla in deras hemsida:

    marinatex.co.uk

    Läs om Marina Tex i en svensk artikel från Warpinstitute

    4. Nudie jeans - laga dina jeans gratis, byt, uppgradera 

    Ni kanske har hört talas om hur mycket vatten och kemikalier som går åt för att producera jeans? Nudie jeans är ett svenskt företag som har en lite annan idé. De använder sig av 100 % ekologisk bomull, schysst produktion och när du köper ett par Nudie jeans har du också ett löfte om att du får laga de gratis hur många gånger du vill i vilken av deras reparationsbutiker som helst. Det spelar ingen roll hur du fick tag på jeansen.

    Se filmen Hur många jeans har Nudie lagat bara under 2019, 0,42 min

    Spela How many jeans did we repair in 2019? | Nudie Jeans co How many jeans did we repair in 2019? | Nudie Jeans co

    Möt Michael ansvarig för en del av reparationsservicen, 2,41 min

    Spela Go behind the scenes of a Re-use drop | Nudie Jeans co Go behind the scenes of a Re-use drop | Nudie Jeans co

    Från bomull till ett par jeans, 4,35 min

    Spela From cotton to a pair of jeans | Nudie Jeans co From cotton to a pair of jeans | Nudie Jeans co

    Kolla in deras hemsida:

    nudiejeans.com

    5. Flip flops används av miljarder människor, många av sandalerna slutar tyvärr i havet. 

    Ocean sole i Kenya, samlar ihop gamla flipflops, ger dem nytt liv och skapar fantastisk konst och nya arbetstillfällen.

    Se filmen Flip-Flop Art, 1,10 min

    Spela Flip-Flop Art | Ocean Sole // 60 Second Docs Flip-Flop Art | Ocean Sole // 60 Second Docs

    Kolla in deras hemsida:

    oceansoleonline.com

    6. Blocket

    Många av er känner säkert till Blocket. Ni vet det där stället man säljer bilar, hur ut vinterstugor, säljer bokhyllor och så vidare. Blocket har funnits sedan 1996 och började som en hjälp för folk att byta saker enklare än via anslagstavlan på mataffären. En idé som visade sig även bli en väldigt hållbar plats för saker att vandra runt till fler ägare och inte bara börja hos en och därefter sluta på vinden och slutligen på återvinningen.

    Se filmen Välkommen till Blocket - Drömfabriken!, 2,11 min

    Spela Välkommen till Blocket - Drömfabriken! Välkommen till Blocket - Drömfabriken!

    Kolla in deras hemsida:

    blocket.se

    Vad är det som egentligen är hållbart med blocket?

    Känner ni till andra företag som hjälper en att sälja och köpa begagnade grejer?

    Brukar ni köpa begagnat?

  3. Möjlighet för fördjupning för alla som vill veta mer

    Tips på fler sidor att utgå ifrån:

    Världsnaturfonden har bra span på vilka lösningar som ska till för att vi ska kunna lösa klimatutmaningarna:

    Lösningar på klimatutmaningen

    Warp institute har bestämt sig för att vara en positiv röst och delar bara faktabaserade optimistiska nyheter:

    news.warpinstitute.se

  4. Sammanfattning

    Såklart finns det hur många positiva exempel som helst om man börjar se sig omkring. Vilka kan ni mer komma på? Och tänk ändå vad många superroliga framtidsjobb det kommer att finnas - arbeten som ingen har hittat på ännu.

    Sikta fram mot nästa arbetspass, det sista i kortkursen, där ni kommer att få jobba med vad ni själva kan göra här och nu som är bra för klimatet!

Förberedelser

  • Ställ i ordning skärmvägg eller den plats du valt som gemensam dokumentationsplats
  • Förbered för att kunna visa en powerpoint presentation
  • Ha berättarstödet till presentationen tillgänglig
  • Förbered för att kunna se på film

Material

Att själv bli ett positivt exempel

Vi försöker få syn på vad vi själva kan göra och hur vi kan inspirera andra

Arbetspass 4 60 min

Introduktion

Sista arbetspasset har fokus på spilliristornas tredje tips som handlar om allt vi faktiskt kan göra själva. Det egna ansvaret och möjligheterna. Just ni, och alla människor, kan göra positiv skillnad för klimatet. Att få agera och ta ansvar kan dessutom ge en riktigt bra känsla om man får bra förutsättningar att klara av det.

Tips: Hela läromedlet Spillosoferna är ett utforskande kring hur vi kan lära oss att göra och tänka i delvis nya banor. Fördjupning finns i alla de övriga utmaningarna. Vill man tänka vidare kring mat, då är Hamburger-utmaningen lysande att dyka in i, är det konsumtion som känns mest intressant så är Presenter prima. I Hemma-utmaningen finns det många delar som handlar om resande till och från hemmet. Går man igång på havet så är Livet-utmaningen en perfekt fortsättning. Vi lär oss ihop och kan på så vis hjälpa varandra att orientera oss i hur vi tillsammans kan leva mer hållbart. Det är vad hela Spillosoferna går ut på!

Arbetspasset inleds med att ni summerar saker ni vet kan göra gott för klimatet, ni använder er återigen av tankekartan som verktyg. De olika tankekartor som ni har gjort under kortkursen blir ett gott redskap för dig som lärare att hjälpa barnen att se den lärprocess som ni har gjort tillsammans.

Bra saker för klimatet omvandlas till utmaningar eller till en privat challenge för klimatet som eleverna gör enskilt eller i helklass. Utmaningar som går att lyfta vidare till hemmet, personalrummet eller grannklassrummet.

Gör så här

  1. Vad kan vi göra själva?

    Förhoppningsvis är barnen nu peppade av alla goda exempel och är motiverade att även själva göra skillnad. Världen består ju bara av individer som gör (eller inte gör). Titta på tips tre:

    Så vad kan ett barn göra, en privatperson?

    Kanske sprudlar klassen av idéer, i så fall kan ni direkt göra en gemensam tankekarta igen. Skriv KLIMAT i mitten, precis som ni gjorde i det första arbetspasset, men nu blir alla bubblor/ord runt omkring fulla av saker som ni kan göra som är bra för klimatet.

    Är det svårt kan ni börja med att titta tillbaka på tipsen från Globala målen filmen? Här kommer de igen som en liten påminnelse:

    1. Ändra dina resvanor - (kollektivtrafik i stället för bilen, tåg istället för flyg)
    2. Tänk på vad du äter - (mer vegetariskt och gärna mer grönsaker som är närodlade, i alla fall i Sverige)
    3. Återvinn - källsortera
    4. Tänk innan du shoppar - (undvik impulsköp, gör inköpslista och behåll det du äger längre, köp second-hand)

    Tillsammans kan ni försöka bryta ner de olika tipsen och vad de kan betyda för er! Men fastna inte för länge.

  2. Challenge

    Låt alla elever bestämma sig för personliga eller gemensamma utmaningar de verkligen vill prova på. Gärna en challenge som går att följa upp.

    Till exempel

    • Jag/vi ska börja cykla till skolan tre ggr ist för en gång i veckan…
    • Jag/vi ska testa ett vegetariskt alternativ i skolmatsalen en gång i veckan…

    Antingen gör ni enskilda utmaningar eller så kan ni komma fram till en gemensam klassutmaning.

    Bestäm hur och när ni vill följa upp era utmaningar och om det ska finnas någon slags belöning när ni har genomfört dem?

  3. Vill ni utmana andra?

    Kom på:

    • En rektorsutmaning!?
    • En föräldrautmaning!?
    • Eller utmana en annan klass!?
  4. Avslutning

    Jämför de olika tankekartorna som ni har gjort under den här kortkursen. Låt barnen tänka till två och två vad de kommer att ta med sig allra mest. Dela gärna i helklass.

    Sammanfatta spilliristornas tre tips:

    • Lär er mer!
    • Inspireras av goda exempel!
    • Tänk och gör själv!

    Detta behöver fler göra, så berätta för alla ni möter. Runt köksbordet hemma kan vara en bra start.

    Lycka till!

    Till dig som pedagog

    Vi hoppas att denna specialutgåva kring Klimatet har skapat stort utrymme för barnens frågor och funderingar och att ni har fått möjlighet att koppla ihop dem med tankar om en hållbar (och en ohållbar!) värld. Era erfarenheter är värdefulla för oss som skapar Spillosoferna, gå gärna in på länken och skicka in din utvärdering till oss!: Utvärdering Klimatet

Förberedelser

  • Ställ i ordning skärmvägg eller den plats du valt som gemensam dokumentationsplats
  • Förbered för en stor gemensam tankekarta eller möjligheterna att göra tankekartor i mindre grupper.

Material & media

Ladda ner (14 MB)
Visa mer

Koppling till läroplanen

Centralt innehåll

Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.

BI: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

FY: Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.

KE: Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

TK: Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.

Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.

GE: Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekven- ser detta får för människor och natur.

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

RE: Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

SV: Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funk- tioner.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Kunskapskrav

Vid ankomst till länkad sida, scrolla långt ned och klicka på “kursplaner” för att komma till respektive ämne. Därefter “kunskapskrav”.

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan

Hur gick det?

Berätta gärna för oss vad du som pedagog tyckte fungerade bra och det är något vi kan göra bättre i underlaget. Och dela gärna med dig av bilder och filmer från arbetets gång.

Skriv till oss